Det finns dagar jag saknar. Det finns människor jag saknar, stunder jag längtar tillbaka till. Men jag kan inte klaga. Inte på det livet jag har nu. För jag hade inte varit där jag är idag om inte de dagar, de människorna och de stunderna passerat. Och jag vet att hade de inte det, hade jag inte varit här just nu. Inte stått på samma plats, inte skrattat åt samma saker. Jag är lyckligare nu, jag vet det. Och jag kan se tillbaka på allt annat med ett leende. Jag ångrar inget och jag vill inte tillbaka. Minnena finns kvar och på dem tänker jag gladligen. Vare sig det gäller förlorad vänskap, en gammal hemstad mil bort, bästa vänner man sakta men säkert förlorar kontakten med eller kärlek. Saknaden finns.

 

Men jag är lycklig ändå. Mitt liv är rätt jävla bra.